Detta stycke förmedlar känslan av glidflygning och når sitt yttersta krön i Ingrid Jensens flugelhornsolo där man i suverän enskildhet och tystnad för några korta sekunder svävar på vingar i det sublima tillståndet av skräckblandad eufori, innan återfärden mot markytan tar vid.
11/8 sedan 12/8 under merparten av Ingrid Jensens flugelhornsolo. 1(3) 2(3) 3(3) 4(2)och 1(3) 2(3) 3(3) 4(3). När bakgrunderna börjar tränga sig på är vi åter tillbaka i 11/8 och även i det efterföljande tenorsolot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar